Träningar jag minns
En hoppträning för KG förra året. Nog den första träningen som jag verkligen fick en bra känsla! Avstånden stämde och hon kändes väldigt fin.
Hoppträning 26 December. Hon kändes mjuk och stadig, väntade på mig men det som kändes speciellt bra var bomjobbet. Just bomjobbet är något jag vill komma igång med ordentligt, för att jag vill få tillbaka den här känslan över bommar som vi hade på den här träningen. Note till mig själv alltså, försök att få tag på fler bommar och använd dem så ofta som möjligt- det är bra träning på många sätt!
Första dressyträning som jag fick en känsla på. Vi provade graman första gången och vilken skillnad det blev på min ridning och mitt och Sagas samarbete!
Dressyträning för Kicki, kändes så himla bra. Jag har tyvärr ingen film från den här träningen. Jag red med gramanen och vi kunde fokusera på att verkligen få igenom henne. Det var väldigt kul och jag fick äntligen en känsla för hur ridning ska kännas. Det vi gjorde på den här träningen kommer jag ihåg var att rida mycket sluta längs långsidorna och flytta på öppna delen på volt, samt att börja jobba galoppen lite. Stundtals blev hon lite för låg i formen men under 85% av passet var formen så som den skulle.
Första hoppträningen för Cathrine var minst sagt en känsla för livet! Gud vad bra det kändes på den träningen. Saga kändes som att hon var i en himla bra form. Allt stämde verkligen på den här träningen och "analysen" jag har gjort i det inlägget går jag ofta tillbaka och läser för att få ett hum över vilken känsla det är jag eftersträvar. Jag var så lycklig efter den här träningen kommer jag ihåg!
Även andra hoppträningen för Cathrine gick väldigt bra. På framridningen var hon väldigt fin och lösgjord. När vi började hoppa fick vi inte till någon bra känsla, men Cathrine hjälpte mig bra och i slutet hoppade vi en liten bana på 1.20m. Hon blev så himla fin när jag red rätt! Det är verkligen kul att känna skillnaden när man rider lite halvbra för att sedan verkligen skärpa till sig och se hur mycket bättre resultatet blir.
Dressyrträning för Kicki. Den här träningen är utan tvekan den jag har fått bäst känsla från, både när det gäller hopp och dressyr. Här STÄMDE verkligen allt; ridningen från min sida var bra, Saga hade börjat få en riktigt fin och stadig form, rörelserna var inte begränsade (med det menar jag att vi inte, till skillnad från tidigare träningar, inte var tvugna att göra samma sak i stort sett under hela träningen för att få henne att lossna) och vi samarbetade och utvecklades tillsammans.
Det här är ett urval från dem träningar jag har varit på. Jag har inte skrivit så jättemycket varför eller vad som gjorde träningen speciell, hade kunnat analyser allt ännu mer men i varje inlägg finns det en väldigt klar och tydlig text på vad vi gjorde på träningen och hur känslan var, så om det är någon träning ni vill läsa mer om är det bara att trycka på den länken.
Hur man hinner med häst, träningar, tävlingar, jobb, kompisar, familj, egen träning, läxor, tuff linje på gymnasiet, blogg etc.
Det här är upp till var och en, beroende på hur tålig man är. Hur mycket pass stress man klarar varje dag och vad man har för mål. Jag vet att jag själv klarar extremt mycket stress utan att få panik eller liknande. Jag har inte problem med att klara av situationer där det krävs att jag gör flera saker samtidigt, snabbt.
Den enda tipset jag egentligen har är att planera. Planera, planera, planera, strukturera upp ditt liv och följ din planering! Det är samma sak som med pengarna. Följer man sin planering kan det inte gå fel, förutom om det skulle hända oplanerade saker men bortsett från det; har man en planering blir allt så mycket lättare. Alla planerar olika, jag gillar t.ex. att ha en kalender med alla mina saker uppskriva, dag och tid. Min kalender är även fylld med små notislappar vilket jag vet att vissa tycker är irriterande men för mig underlättar det. Jag vill även ha ett block per ämne i skolan då jag hatar att blanda. Jag skriver för det mesta med bläck i skolan men alltid med blyerts i kalendern.
Bild lånad från Google
Det är sånna här småsaker som gör att det är lättare för mig att hålla reda på allt jag gör i mitt liv, och då är det inte omöjligt att göra flera saker. Jag har ett val, det finns ingen som säger att jag måste göra allt, utan jag gör det för att jag tycker att det är kul och för att det är så jag vill att min vardag ska se ut.
Det finns ingen som säger att det du vill göra är omöjligt. Vem har rätt att säga så, förutom du själv? Det är du och endast du som vet dina egna gränser, det är bara du som har dina egna mål och därför är det endast du som kan uppnå dem. Jag blir jätteirriterad på folk som har all tillgång till att klara det dem vill men som klagar på att det inte går. Vad är det som inte går? Vad du vill, går att göra. Du sätter gränserna. Sen finns det såklart vissa saker som inte går att göra, men man ska aldrig glömma att det är du själv som lever ditt liv, och det är du som måste göra saker för att få det du vill ha.
Att planera dag för dag kan verka tråkigt, men i slutändan blir det så mycket lättare.
Saker som du helst inte vill göra är sånna saker som göt det möjligt att få det du vill ha.
Glöm inte det!
Så bara för att du måste skriva in att du ska göra läxorna en viss dag, betyder det inte att det är något som ska få dig att tappa lusten. Det som är bland det viktigaste med din planering är att du inte kommer med undanflykter. T.ex; "Jag gör det här imorgon". Nej, har du bestämt att du ska göra en sak så gör du den när det är dags, annars har du en hel hög med "jag gör det sen"-saker som bara kommer orsaka obehaglig stress. Ta tag i sakerna direkt så är det över sen.
Bli inte nervös i onödan när du ska tävla
skulle vara jätte snällt!
kram! =)
Hej Fanny! Självklart kan jag skriva om det! :) Lägger till det här inlägget i kategorin "Din psykiska hälsa som ryttare"
Jag kan börja med att säga att jag sällan, väldigt sällan, blir nervös inför en tävling. Jag tror att det beror på att jag nästan aldrig ser en tävling som en tävling. Jag har i stort sett aldrig så höga krav på varken hästen eller på mig, mer än att vi ska ha kul och komma runt. Jag tror att det beror på att jag är ovan med att ha en häst som man bara kan åka iväg och förvänta sig att allt ska gå som man vill. Åter igen har jag Ronda att tacka mitt tålamod och tänkade för. När jag började tävla henne 2008 var det bara en stor grej att kunna åka iväg pga hennes psyke. Det jag varit med om med henne tidigare hade gjort att jag i princip såg framsteg i varje liten sak, som t.ex. att kunna lasta, sadla, rida ut osv. Så redan då var jag bara glad att kunna komma ut till nya ställen, och jag brydde mig egentligen aldrig hur det gick det viktigaste var att vi hade kul och att vi båda hade en bra känsla. Självklart blev man sporrad och otroligt glad när det gick så bra som det gick med Ronda, hon var grym på tävlingbanan! Vår första start gick vi nolla, ett år tidigare hade du inte kunnat sadla henne ens. Lycka!
Lite samma tänk har jag fortfarande. Jag ser inte meningen i att hetsa upp vare sig hästen eller sig själv. Jag tänker alltid att det lika gärna skulle kunna vara en träning, fast att den är upplagd på ett annat sätt. Igen: det ska vara kul att åka iväg med din häst på tävling, och kom ihåg att det är inte hela världen om det går dåligt! Det krävs motgångar för att nå framgång.
Något jag alltid gör när jag tävlar är att jag försöker se framför mig när jag hoppar banan eller rider igenom programet, det tycker jag är lättare. Jag som person gillar att planera hur saker ska vara så genom att tänka mig hur det ska se ut försöker jag sedan "härma" så mycket som möjligt av min bild. Sen går det kanske inte som jag vill men äsch, vad betyder det egentligen? Är verkligen en tävling allt mitt hästliv handlar om? Styr det alla tid och omsorg jag lägger ner i stallet och med Saga? NEJ, absolut inte! Tävling är bara en del utav allt annat kring hästarna, iallafall för mig. Självklart är det roligt, men jag tycker att det är minst lika roligt att få en lyckad träning som en lyckad tävling.
Sätt upp realistiska mål också. Jämför dig även med personer som är på samma nivå som dig själv, och inte med dem som tävlar fyra klasser högre. Sen är det alltid jättebra om man kollar på de duktigare och lägger på minnet hur de rider, vilket upplägg och liknande. Man lär sig väldigt mycket. Men att jämföra sig med dem är inte något som gynnar dig själv, snarare tvärtom för det blir lätt att du dras ner i en ond cirkel där du hela tiden försöker sträva efter ett mål som kanske inte är möjligt i dagläget.
Så, för att avrunda lite snyggt, mitt tips till dig är att helt enkelt bara tänka att ni ska ha kul, tävling handlar inte endast om vem som är bäst eller att få en placering utan om att utvecklas som ekipage och ha roligt tillsammans! Och om du blir nervös/mår illa, tänk på annat. Skritta iväg en sväng ensam med din häst och koppla bort resten tills ni ska in på banan.
Tävla ÄR kul, och absolut inget att bli nervös för! Sen kan det vara lite kul med små pirrningar i magen, men att bli så nervös att man mår illa är inte nödvändigt :) Vi är alla lika bra, bara på olika saker.
Dagens Fråga
Det skulle vara jätte inressant med ett inlägg om motivation, själv har jag lite svårt med den nu när det är så här mörkt och kallt! Hur tänker du?
Hur motiverar du dig själv att rida när det är mörkt, kallt, blåsigt och snöblandat regn? :)
Jag ska försöka skriva lite om hur jag hittar motivationen- även under den här jobbiga perioden på året :)
Jag är exakt som dig, har faktiskt ingen lust att gå ut och rida eller kämpa mig upp och ner för backarna i becksvarta skogen- så länge jag sitter hemma! Men så fort jag kommer ut genom dörren och börjar gå släpps det direkt och det är liksom inte jobbigt alls. Detta varierar ju såklart från person till person. När jag väl kommer till stallet och har gjort alla sysslor är det mycket mer lockande att sätta sig inne i varma sadelkammaren, gosa med katterna och äta något än att ge sig ut i iskallt, snöregn...
MEN! Det är då man helt enkelt tvingar sig ut, för att oftast brukar det bli bättre när man väl kommit upp på hästryggen och gett sig iväg. Strunta i hur det ser ut utomhus, fortsätt bara! Jag tycker också att det är lättare om man har en planering för hästens träning varje vecka, då känns det på något sätt mer viktigt att man följer den än om man bara rider runt lite på måfå.
Och som jag skrev; jag vet att motivationen eller orken verkligen inte finns där under den här årstiden, men försök att tänka på hästen. Även fast du har en häst som kanske inte gillar regn eller snö (Saga älskar ju båda så för mig är det inga problem med den biten haha) så mår den antagligen också bra när ni väl kommit ut och börjar jobba.
Viktigt att tänka på och som många glömmer är att bara för att det är mörkt eller att det regnar ute betyder det inte att man inte kan rida ut. Under de snart fyra åren som jag har varit hästägare har jag ridit ute till 98%. Varje dag och ovasett väder har jag och min häst gett oss ut.
Du kan göra exakt samma övningar som du gör när det är ljust ute som när det regnar, du kan till och med göra samma övningar som du gör i paddocken ute. Det är jättemånga som glömmer detta och sitter antingen och rider i paddocken dag efter dag när det är mörkt eller åker till ridhus så fort vädret kanske inte är det bästa. Varför?
Jag tar ett pass ute lika seriöst som när vi åker och tränar. Det är snarare när vi är ute som jag får idéer och det finns så mycket du kan göra ute.
Klättra i backar, träna övergångar och tempoväxlingar på grusvägar, stärka senor genom att skritta på asfalt, använda träd, buskar, stenar och liknande för lösgörande, göra hästen modigare ute genom att passera tittsaker m.m.
Enligt mig, är möjligheterna oändliga! Oftast har jag aldrig slut på idéer när det gäller ridning utomhus, kommer bara på nya saker hela tiden.
Så, även fast det är pisskallt och skitväder- ge er ut och rid! Jag lovar, man kan inte vara mer nöjd än när man kommit tillbaka efter ett riktigt lyckat dressyrpass på vägarna och man är så blöt att det är dimmigt framför ögonen och du kan krama ur några liter vatten ur håret!
Och Hallå, Ni Är Väl Hästägare?! Lite väder ska inte vi bry oss om, det är inte värre än att mocka några boxar eller gå upp sex varje heldag. Klä er rätt och ge er ut och rid :P
Tänk om det kunde se ut såhär året runt?
Den här backen går jag varje dag, den är mitt i skogen och jag är tvungen att passera då det är enda vägen till stallet. Surt, men gratis och effektiv träning!
En glad Saga efter en uteritt.
Självförtroende, upp och ner varje dag?
Vad är självförtroende?
Vad innebär det egentligen att ha ett bra självfötroende?
Är det att man tycker att man är bäst och duktigast på allt så att man står över andra människor? Nej, inte för mig. Absolut inte.
För mig är självförtroende när jag är nöjd och stolt över mig själv. När jag har klarat och bevisat att Jo, jag kan faktiskt det här.
Och jag kan göra det bra.
Kanske till och med riktigt bra, ibland.
Varje dag ser eller träffar jag personer med så himla lågt självförtroende. Jag har också dåligt självfötroende på ett sätt (tänker inte ta upp det såhär offentligt) men det är bara en lite bit av mig, och det är en sak jag jobbar på varje dag.
Men jag menar folk som är osäkra, inte litar på sina förmågor eller kunskap trots att de oftast är tusen gånger bättre än mig på saker. Och jag har så svårt att förstå varför och hur dessa männiksor kan känna så?
Är det för att de inte har fått uppleva känsan av att nå någon av sina högsta drömmar? Eller för att de får för lite respons runt omkring sig? Varför?
Det är så fel. Alla borde vara stolta över något hos sig. Något man klarat av.
I somras satte jag upp några mål som jag skulle ha klarat av i slutet av 2009, det vill säga nu. Mina kompisar gapskrattade åt mig och vände ryggen till och andra tittade väldigt tveksamt på mig med blicken "tar du inte på dig för mycket nu så att du inte klarar något av det?".
Sånt händer mig ofta, för att jag har en förmåga att sätta väldigt höga mål. Men när folk då reagerar så som de gjorde kan jag aldrig hålla med eller säga; okej, jag struntar i det.
Tvärtom, någon sorts glöd inom mig börjar brinna. Jag ger allt. Verkligen allt jag har.
Och hela tiden, varje dag upprepar jag om och om igen att jag kommer klara det, det är jag som kommer stå som vinnare sen fast ingen trodde på mig.
Och sånt får mig att bli så jäkla sporrad!
Att få bevisa, att jag kan göra vad jag vill.
Det roliga är, att alla de målen jag hade har jag klarat av med god marginal.
Inte bara bra, jag har klarat dem galant. Det kanske är svårt att förstå, men känslan när allt gick som det skulle och folk som tidigare hånat mig nu stog med gapande munnar och inte trodde sina ögon är för mig obeskrivligt lugnande, rofylld och glädjeframkallande.
Jag blev så full i skratt när de istället för att bokstavligen håna mig nu kom fram och ställde frågor som; Hur lyckades du? Hur orkade du?
Hur kunde du fortsätta trots alla motgångar? Hur kan du frambringa mod till att våga göra något utöver det vanliga? Svaret är; Jag vill inte följa ett schema varje dag i hela mitt liv. Jag vill inte ha det vanligt. Jag tror på mig själv. Jag vågar göra fel. Jag vågar säga nej. Jag vågar fråga och jag vill tro på att mina drömmar kan bli sanning. Jag vågar möta framtiden.
Lite tips för att höja sitt självfötroende:
1. Du måste våga lita på dig själv, på vad du vill och vad du har för drömmar och planer. Och du måste våga intala dig att dina drömmar kan bli verklighet om du vågar prova.
2. Gör något annorlunda en dag. Räck upp handen på en lektion som du kanske inte brukar göra det på och försök svara på frågan. Skit i om det blir fel svar, känn bara hur det känns att fråga något och sedan kanske inte få det svaret man vill men att ändå inte borra in sig i sig själv efter det utan att våga gå vidare som inget hänt.
Gör det till något vardagligt. Jag tyckte förut att det var jättepinsamt att fråga mitt under en lektion om det var något jag inte förstog. Strunta i det! Nu frågar jag så fort jag inte förstår och jag upptäckte att de i klassen hade samma tanke, antagligen var det helt enkelt inte någon som vågade säga något.
Våga vara dig, och ingen annan.
3. Lär dig av dina misstag. Om det går fel, tänk igenom vad som hände och vad du borde gjort och gå sedan vidare. Vad får du ut av att fortsätta gå och vara ledsen eller må dåligt när du inte får ut något av det?
Inget, så försök istället tänka att Nästa gång, då kommer jag göra det bättre istället!
4. När något går bra, spara den känslan du har under den tiden. Försök verkligen att ha kvar den inom dig så att du kan plocka fram den när du t.ex. känner dig nere. Jag har jättemånga känslor "på lager". Kan ta några exempel; jag och Ronda på vår sista tävling, nu i somras på Säva när vi kom trea i 90-klassen. Allt satt perfekt. Jag grät när jag kom ut från banan av lycka. Jag satt bara av och stog med ansiktet inne i Rondas hals tills det var dags för prisutdelning. Känslan just då har inget namn, men jag har den hela tiden i beredskap att plocka fram när det känns jobbigt.
En annan; det var precis ibörjan på våren, ni vet när allt är så sjutk vackert överallt? Jag och Ronda var ute i skogen här i Vidja och knallade runt. Mitt i skogen rinner en bäck och runt den är det fyllt av stenar täckta med mossa. Det ser ut som en riktig trollskog. Ronda stannade mitt i bäcken. Det var knäpptyst runt omkring oss och det var bara vi. Samtidigt lyste solen direkt på mig och Ronda, hennes öron var framåt och vakna. Båda tittade åt samma håll och jag la handen på hennes hals och lutade mig sedan framåt för att viska hur mycket jag älskade henne i hennes öra. Jag hade solen glittrande i bäcken, på mig och på Ronda, vi var de enda i skogen och jag var lyckligare än någonsin. Det här var för två år sen, men det är lika tydligt inom mig som om det kunde varit ibörjan av den här veckan.
Mitt självfötroende är inte på topp varje dag. Absolut inte. Oftast är det mera neråt, men jag försöker verkligen hålla det i en jämn balans för mig själv.
Det viktigaste är att ni litar på er själva. Älska dig själv. Tro på vad du gör och den du är. För att du kommer alltid att vara du och ingen annan, så börja med att upptäcka vem du är egentligen och vad du vill. Både med dig själv och med ditt liv.
Glöm inte, inget är faktiskt omöjligt.
Hoppas att jag kanske hjälpt er lite iallafall, och att ni förstått något av vad jag skrivit haha :P
Nya katergorier
Jag har lagt till två nya kategorier, Mat för ryttare och Din psykiska hälsa som ryttare. De kommer fyllas på lite då och då med tips och idéer till er. Hoppas att det blir bra! Sitter och klurar på lite saker just nu så de dyker väl upp snart. 
Att hålla sig på topp är inte lätt, men man kan lägga en bra grund som underlättar det.
