Det har varit lite upp och ner den senaste tiden med Saga och jag har varit lite (läs mycket) osäker på vad jag ska göra då det har kännts som att jag inte har kommit någonstans.

Missförstå mig inte nu. Självklart har vi gjort stora framsteg från när vi köpte henne, det känns inte som samma häst men det har fortfarande kanske inte gått åt det hållet jag hoppats. Allting tar en otrolig tid med henne när det gäller att utvecklas ridmässigt. Det finns inte en häst som har en så ärlig och fantastisk personlighet på marken som Saga, hon är verkligen unik med hennes lojalitet, hennes ständiga lyckliga uppsyn och hennes sätt att ta emot en såfort man kommer in på stallplanen. Jag har aldrig träffat en häst med så underbar personlighet och så stort och ärligt hjärta. Men så fort man sitter upp är det som en helt annan häst, och det ändrar sig så markant från dag till dag. Hon är otroligt ojämn med andra ord.



Vi har kollat upp allt kroppsligt för att kunna uteslutna att hon inte har ont eller är besvärad någonstans, men det är inte där felet sitter. Har pratat med alla mina tränare och alla säger samma sak: det sitter endast i huvudet på den hästen, och det är därför det är så svårt att "fixa till" problemet. Hon är så fruktansvärt envis, det går inte att beskriva på något sätt. Allt ska vara på hennes sätt, hon vägrar att bjuda till och försöka rätta sig utan om jag gör något som inte alls passar henne säger hon nej. Och i dom lägena spelar det absolut ingen roll vad jag gör: hon väger 800kg och jag 60kg.

Vissa dagar har jag varit så uppgiven för att jag har inte förstått vad jag gör för fel, har frågat mina tränare och bett dom säga vad det är jag ska ändra på för att hon ska vilja, men det som funkat en dag har dagen efter varit omöjligt att använda sig av. Detta skapade en känsla av uppgivenhet hos mig för att jag har kännt att det kommer aldrig spela roll åt vilket håll jag vänder mig mot för att försöka få henne att acceptera mig. Och det slet mig nästan i stycken för att den hästen som jag kan stå i timmar på marken och umgås med blev som en helt annan person såfort jag satt upp. Jag visste inte vart jag skulle ta vägen, samtidigt som jag såg det som en omöjlighet att klara mig utan henne. 

Jag och Kicki har som sagt provat allt under två år. På den senaste tiden har det dock hänt det något. Jag tänkte bara att "jag klarar inte av det här, hon är för tung, för stark, jag blir för stel och för hård" och Kicki bekräftade mina tankar. Så jag släppte bara allt. Släppte ALLA spänningar i kroppen, jobbade endast med dom musklerna som ska användas och sa helt enkelt till Saga "Fine, häng dig på bettet men jag tänker inte bära runt på dig längre. Det är slut på det.". Självklart möttes jag av protester, som vanligt, och hon gjorde allt för att provosera mig till att ta upp fighten mot henne men jag vägrade. Satt bara där mjuk, lugn. Och vad hände? Hon blev så fin, så fin att jag fortfarande inte kan förstå vad som hände.



Då insåg jag vad jag gjort för fel under hela tiden och vad det är hon har varit så missnöjd om med mig: Jag har suttit i för starka "utvecklingstankar" och "presteringstankar". När jag släppte allt och bara satt och lyssnade på henne så blev hon så nöjd att hon gjorde allt jag bad henne om. Vi jobbade tillsammans som en individ och lyssnade på varandra. Saga är en häst som aldrig kommer böja sig för den som sitter upp och med hård eller för bestämd röst säger Att Så Här Ska Det Va!, för att det går emot hennes principer. Sitter man istället upp och ber henne om en uppgift med inställningen att vi kan mötas halvvägs kommer hon att försöka. Jag har verkligen kommit underfund med hennes sätt att tänka vilket glädjer mig mer än något annat i livet.



Vad jag vill komma fram till är att jag har missat att lyssna på vad det är hon försöker säga, missat att vara mjuk och förstående i mitt språk och istället bara tänkt att vi måste frammåt. Så fin som hon varit dom senaste veckorna... det går inte att förklara. Hela hon har en annan inställning, jag har en annan inställning och syn och vi båda uppför oss som ett nyförälskat par i stallet och vid ridning haha! Det finns inga planer what so ever längre att jag någonsin kommer kunna göra mig av med henne. Planen nu framöver är att fortsätta på det spåret som vi är inne på nu. En tydligare förklaring kommer senare!


Hjärtat!