Igår hade jag tänkt rida ut och galoppträna eftersom att det är så bra underlag med snön. Där vi brukar vara är det som en fyrkant av väg och så är det hus i mitten, perfekt att använda som "bana".

Körde lite tempoväxlingar innan i trav för att kolla lydnande och det gick jättebra, hon lyssnade finfint.
Första varvet i galopp gick också det jättebra. Sen skulle vi vända och ta det i andra varvet- och då satte hon av i sken. Det var inte "jag vill hem" eller "jag är rädd" utan det var "nu ska jag springa så fort jag kan för skojjs skull".
Hon var som betong i munnen och det spelade ingen roll vad jag gjorde, hon lyssnade inte alls. Det enda som funkade (och detta var knappt) var att svänga. Efter att jag styrt ut på en äng kunde jag äntligen få stopp på henne. Gjorde halt ett tag och täntke sedan att vi skulle skritta.
När vi väl hade skrittat ett tag och hon lugnat ner sig så ville jag trava-lugnt.
Självklart var jag väldigt skakad och chockad efter att vi sprutat fram i totalt okontrollerad sken och varit nära att krocka med både hus, buskar och diken ett flertal gånger.
När vi väl travat ett tag och det gick bra ville hon galoppera, utan min tillåtelse.
När jag då bestämt ber henne att sakta av börjar hon bocka.
Gör detta några gånger och jag lyckas sitta kvar de första men till slut ramlade jag av.
Jag lyckades ju såklart både stuka foten och bli trampad på bröstet men jag släppte inte (dock ska man ju göra det men ville inte eftersom att det ligger väg rätt så nära, så jag höll mig kvar för kung och fosterland haha).
Sitter sen upp och bestämmer mig att skritta hem- jag orkade helt enkelt inte mer.

Berättade detta för mamma sen och hon reagerade såklart som alla mammor gör- jätteorolig och sådär. Men förklarade de anledningarna jag tror ligger bakom:

1. Hon har inte fått springa av sig på väldigt länge, när hon äntligen fick chansen att galoppera och verkligen sträcka på sig tog hon den och det blev helt enkelt för mycket.
2. Lydnaden är inte den bästa, vi måste jobba på den mycket mer. Dressyr är en del i det, men jag tror också att hon behöver få göra roliga saker och inte bara harva dressyr hela tiden. Därför ska vi till ridhuset och köra markarbete på söndag- Helt enkelt för att hon ska få utlopp för sin energi och få har lite roligt ett tag.

Tänkte också börja longera henne lite lätt innan ridningen, så kan hon få en chans att göra sig av med lite av översköttsenergin ;) Jag var rätt så skakad och arg igår men efter fundering så är det ju lättare att hitta en lösning och börja göra något åt problemet än att gå runt och älta vad som har hänt.

Jag tänker inte ljuga för er i bloggen. Därför vill jag berätta allt som hände. Det kan inte gå bra varje dag, och igår gjorde det inte det. Att sitta och ljuga och skriva att det gick super fast det är lögn är bara fegt och inte seriöst. De som inte kan skriva både sina framgångar och motgångar som följer i hästlivet tycker jag inte ska ha sin blogg.
För att ingen är väl perfekt, eller? ;)


En lycklig Saga i galopp