Dag 01 – Om mig
Jag heter som ni alla vet Sabina, fyllde 17 år den 14 oktober 2010, går andra året på IB-linjen på YBC och ägare till Saga (eller ja, mamma äger ju henne men ni förstår vad jag menar). Är en extremt envis person, sätter jag upp ett mål eller har en plan SKA jag klara den/det oavsett hur många problem som dyker upp på vägen eller hur mycket jag måsta jobba för att nå dit jag vill. Som jag brukar säga; problem är till för att lösas. Sätter oftast andras behov framför mina egna- sålänge det är på min vilja. Jag är inte en person som faller för grupptryck utan är väldigt tvärtom, vågar säga vad jag tycker även fast resten av gruppen tycker något helt annat och älskar att argumentera och diskutera. Ger mig oftast aldrig. Har en otrolig vilja som jag är väldigt tacksam över. Anser att man har rätt att tycka exakt vad man vill- inom rimliga gränser såklart, jag menar inte att terrorister etc kanske har rätt att tycka så som dem gör och sedan handla utifrån deras tankar..
Är nog vad många kallar för en ensamvarg. Har inget imot att vara ensam, burkar tvärtom njuta av det. Har inte så mycket socialt behov- det gör inget för mig om jag inte umgås med kompisar på några veckor. För mig har det sociala blivit stallet och hästarna. Är fullt medveten om att många anser att detta är konstigt, min söta mamma brukar bli orolig då och då för att jag tillbringar så mycket tid med djuren och nästan inget med "människor". "Dem kan ju inte prata eller tänka på samma sätt som oss. Jag vill bara att du ska träffa dina kompisar också", ungefär så kan det låta haha. Då brukar jag förklara att Saga är min bästa kompis, jag umgås med henne cirka 3-4 timmar nästan varje dag året runt; självklart kommer man varandra nära och bygger upp en speciell relation- en kompisrelation. Men det håller ju inte alla med om haha... För mig är det exakt samma sak att stå och prata med Saga som att stå och prata med en människa, oftast lättare när det handlar om något jobbigt. Därför ser jag inget konstigt i att jag har så starka känslor för Saga, och för resten av mina djur då det är mitt sätt att hitta lugnet inom mig. Jag lever verkligen för mina djur, dem är mitt allt.
Har väldigt svårt att lita på folk och är svår att lära känna då jag aldrig släpper in någon nära inpå mig. Detta får jag höra ofta, speciellt när det har gått ett tag efter jag träffat en person, då brukar dem till slut avslöja att dem var lite rädda för mig ibörjan och inte riktigt visste hur dem skulle läsa mig. Detta kan ibland tyvärr uppfattas som en "bitchig" attityd- jag är helt enkelt inte lika öppen som många andra tjejer/ungdomar är. Det tog mig t.ex. två år att berätta ett par saker för en av min närmsta kompis. Men när jag väl litar på någon släpper jag aldrig den personen och gör i princip allt för att hon/han ska må bra. Än sålänge är det inte så många på den listan haha! När man väl lär känna mig tror jag att man ändrar uppfattning helt, för att jag är väldigt snäll och trevlig, lätt att prata med men jag måste bara bygga bort muren runt omkring mig som jag slänger upp såfort jag får känslan att någon tränger sig på. Det är nog så enkelt att jag inte gillar när någon försöker tvinga sig på mig. då backar jag direkt. Och sånt känner jag snabbt på folk.
Jag har aldrig träffat min pappa, som kommer från Tunisien. Vet att han kanske bor i Sverige idag, vet också att jag har minst två halvbröder som jag jättegärna skulle vilja träffa men har inga uppgifter alls. Har även (vad jag tror) en fet släkt i Tunisien som jag också skulle vilja träffa. Min mamma är halv tysk och halv finsk- min mormor var tysk och min morfar var finsk. Min fina morsa ställer alltid upp med träningar hit och tävlingar dit och allt möjligt annat, samtidigt som jag är väldigt självständig. Jag ser upp till min mamma väldigt mycket som klarade av att uppfostra och ta hand om mig helt ensam enda sen hon blev gravid med mig, hon är verkligen en självständig och stark person och jag hoppas att jag har fått min starka kraft från henne! Mamma har bott i bland annat Tunisien, Paris, Singapore, något ställe i Italien mf, skulle så gärna vilja göra det också men känns jobbigt att släpa med sig en häst hela tiden hehe :P När min mormor dog i April 2008 dog även en liten del inom mig. Jag stog min mormor jättenära och vi pratade om allt. Saknar och tänker på henne varje dag. Är väldigt nära min moster som bor här i Stockholm, vi ses ofta och med henne kan jag också prata med om vad som helst. Nina träffar jag ju inte så ofta och dem gångerna vi ses är det alltid full rulle. Säva har en stor plats i mitt hjärta, jag saknar hela stället och alla människor där hela tiden och önskar att jag kunde vara där oftare!
Ja, vad mer finns att säga.. Älskar att träna, oavsett vilken sorts träning. Tycker det är kul att gå till skolan. Blir lika förbannad varje gång jag hör reklam om Viasat fotboll, premium league och allt vad dem heter för att jag önskar jag också hade en egen kanal med endast ridsport på. Är nattmänniska, hatar att gå upp på morgonen, trots det har jag kanske en sovmorgon i månaden (kommer aldrig lära mig att gå och lägga mig i tid så att det faktiskt inte är så jobbigt att gå upp på morgonen). När jag var 14 och cyklade mot stallet en morgon blev jag påkörd av en moppe och bröt fem revben, spräckte ena tanden, hjärnskakning, minnesförlust, medvetslöshet och en fet fläskläpp. Blev direkt in till akuten! Fick reda på för två veckor sen att jag har astma, och i tisdags bekräftades det att min andning blir nedsatt med 51% när jag får astmakänningar- vilket är i princip varje dag. Sover med öppna ögon. Blöder näsblod minst en gång i veckan, ingen doktor har hittat orsak hitills och vi har varit hos en del. Så har det varit sen jag var 4 år. Drömde om mitt drömstall för någon månad sen, ritade upp det direkt när jag vaknade och visade mamma. Kom ihåg exakt varenda detalj på hela gården och kunde beskriva små saker som man inte borde veta. Creepy, men nu måste jag ju bygga ett sånt stall någon gång när jag blir vuxen! :P
Kommer inte på så mycket mer just nu :P Det var iaf lite (mycket) info om mig!
Ibland glömmer jag hur mycket jag älskar det här
Det finns verkligen inga ord för hur mycket jag älskar Saga. Och ibland glömmer jag det men när jag kommer på det gör det så himla ont i mig. Det gör så ont av kärlek. Och jag blir så lycklig när jag tänker på att det finns någon som kan få mig att känna så, och att denna någon råkar vara min alldeles egen och ingen annan.
Vi glömmer allt för ofta hur mycket något kan betyda för en, och tar saker för givet. Jag gör det, och ni gör det säkert också ibland. Det här som är så viktigt för oss, som vi ger så mycket av det vi har men som vi framförallt får så otroligt mycket tillbaka från. Jag vill försöka bli bättre på att komma ihåg, och just nu räcker det med att jag tänker på hennes namn för att jag ler och blir varm. För att jag älskar henne, så himla, himla mycket.
Den kommande tiden: Temaveckor
Nästa vecka, som kommer att vara en Dressyrvecka, kommer jag lägga fokus på dressyr dem dagarna jag rider, vilket är fem dagar. Det kommer bli mycket jobb i paddocken men även uteritter, men allt kommer vara inriktat på dressyr. Här i bloggen kommer jag försöka lägga upp övningar och tips inom den punkten vi jobbar med, samt skriva om hur våra ridpass känns och om jag känner någon skillnad i slutet av veckan. Jag tror att detta kommer underlätta för att dels hålla motiviationen uppe och för att ha en tydlig struktur och kortsiktigt mål i vår utveckling.
Vecka 49 (nästa vecka): Dressyr
Vecka 50: Kondition
Vecka 51: Lydnad
Vecka 52: Lugnare Tempo
Vecka 1: Syrka
Så ser dem kommande veckorna ut. Jag vill poängtera att jag har egentligen med dressyr i alla mina ridpass, men dem veckorna jag har dressyr som tema kommer jag gå in djupare och jobba mer på "finliret" och smådetaljerna. Det här kommer vara väldigt nyttigt för oss!
Framtidsplaner
Men parallelt som jag "inte har någon idé alls", så har jag faktiskt bestämmt, eller snarare tänkt ut, vad jag vill göra. Ju mer jag har funderat, planerat och gått igenom det, ju säkrare har jag blivit och kommit fram till att det är ett bra beslut som jag tror kommer passa mig väldigt bra.
Jag har bestämmt mig för att åka utomlands i ett-två år för att jobba hos någon ryttare.
Målet är England eller Irland då jag alltid varit intresserad utav båda länderna, nästa år planerar jag även att åka till det första.
Bildkälla
Jag vill hitta en tjänst hos någon duktig och välmeriterad ryttare där jag kan arbeta som beridare, i stallet och lite allt möjligt. Få möjlighet att följa med på tävling och lära mig massor med nytt. Ett krav är att man kan ta med hästen, och helst att man kan bo på gården. Jag har inte bestämmt om det ska vara dressyr- eller hoppstall, men det känns som att det kan jag bestämma när jag väl vet vad jag och Saga kommer vara mest inriktade på.
Jag är verkligen så himla taggad på det här! Jag VILL verkligen! Det spelar ingen roll vad jag tjänar, sålänge lönen räcker för att täcka upp boende och hyra för stallplats etc. Jag vill bara bo, lära mig och utvecklas, arbeta och göra det jag älskar. Att spendera alla mina dagar i stallet! Tänk vad mycket man kommer utvecklas, både i ridningen och i hästhållning men även som person. Jag tror verkligen att det är jättebra att göra något sånt här, att man tar det man verkligen lever för på allvar. Och något som man kanske egentligen inte vågar göra, något som man bara drömmar om. Jag tror att jag kommer må väldigt bra för att jag är en väldigt självständig person som tycker om att klara mig på egen hand och få utmaningar!
Hösten 2012 hoppas jag alltså på att det blir, inte så långt kvar med andra ord. Jag är så peppad!
Hösten 2010:s resultat
Uppsala Ponnyklubb 5/9 L:C & Lagklass L:C+ omhoppning L:B med Ronda
Mälarhöjden 12/9 1m & 1.10m med Saga
Gimo Ridklubb 4/10 L:C & Lagklass L:B med Ronda
Lurbo Ridklubb 31/10 L:C+5 & Lagklass L:B med Ronda
Botkyrka Ridsällskap 7/11 1m & 1.10m med Saga
Av fem tävlingar har jag blivit placerad på tre; Gimo, Lurbo och Botkyrka. Det började med en andra plats i L:C på Gimo, 0+0fel och 0fel i Lagklassen vilket gav laget en andra placering i andra omgången. På Lurbo red vi 0fel i Lagklassen vilket gav vinst i sista omgången och total två i hela allsvenskan. På Botkyrka red vi 0+0fel och kom på 9:e plats av 80 startande. Totalt blev det fem rosetter den här hösten och jag hade inte kunnat vara mer nöjd. Både Ronda och Saga har känts riktigt bra i alla starter och jag har haft bra känsla i varje klass även fast resultatet kanske inte varit det bästa. Men att ha haft bra känsla på samtliga av höstens starter är inte fy skam, och
dessutom blivit placerad i fem av tio!
Vinstrundan!
Träningsmässigt har det gått upp och ner, men det känns som att vi efter varje träning har kommit på något nytt, jobbat vidare med det hemma och blivit bättre, kommit tillbaka till en ny träning och stött på ett nytt problem som vi löst på samma sätt som föregående. Vi har liksom inte fastnat vid en specifik punkt utan faktiskt kunnat jobba på flera olika problem. Men sen tycker jag också att vi har utvecklats, väldigt mycket! Jag har börjat förstå hur jag ska rida och på vilket sätt jag rider rätt men även hur jag rider fel. Jag känner att jag har utvecklats mycket och jag tror att det har varit väldigt bra för både mitt självförtroende och för min ridning att tävla två så olika hästar. Det har gett mycket! Det har varit så himla himla kul och jag hoppas att jag får möjligheten att göra det nästa termin också!
Jag känner även att träningen har varit kontinuerligt under hela hösten, det vill säga att vi har i stort sett tränat varje vecka och ibland flera gånger. Träning ger verkligen resultat, och det är nog en av de viktigaste punkterna jag har lärt mig den här hösten. Man måste få hjälp och lära sig nya saker hela tiden och genom att träna för tränare ger du både dig och din häst möjligheten att uppnå dem målen du har. Det är något jag kommer tänka mycket på i framtiden, och jag tror inte att jag kommer slarva med träningen som jag kanske har gjort tidigare.
Jag är väldigt nöjd med den här hösten, nöjd är inte ens ett ord som räcker utan det har varit så över förväntan och jag hoppas som sagt att det inte är sista gången jag får tävla och och ha roligt tillsammans med dem två jag älskar mest, och för att inte glömma vårat fantastiska lag och hejjarklack som har varit bland det viktigaste också!
Rolf Göran Bengtssons clinic på Strömsholm
Bildkälla
- Halvhalter och övergångar mellan gångarter gör hästen mer lyhörd. Aktivera, rid framåt i övergången. Vill hästen springa iväg i avbrottet- flytta hästen sidleds. Skritt -> Galopp, Galopp -> Skritt, Trav -> Skritt osv.
- Rakriktning. Bjud hästen stöd på den mjuka sidans tygel, mjuka upp den starka sidan. Gör den svaga sidan starkare. Hästen måste följa båda tyglarna.
- Fokusera mer på hur hästen arbetar med bakbena än var den vill placera huvudet. Det ska finnas driv i bakbena.
- Gas och broms måste fungera, hästen ska gå och länga och korta för mycket små hjälper.
RGB började clinicen med att ryttarna fick jobba med ovanstående punkter. När hästarna var väl framför skänkeln fick dem gå över till cavaletti på olika avstånd; en med längre och en med kortare. Dem var placerade längs långsidan och meningen var att fokusera på rakriktning. Efter det var det lite olika hoppövningar.
Jag ska försöka tänka mer på det RGB har tagit upp; halvhalter och övergångar, rakriktning, gas och broms osv. Det är ju som han säger, grunden ligger i det arbetet och det är först när hästarna jobbadr på rätt sätt man egentligen kan börja hoppa seriöst. Önskar jag hade varit där och sett clinicen, får hoppas att det kommer någon mer gång!
Mål och planering
Jag vill skriva lite om vad jag har för planer med den här hösten. Tidigare i år skrev jag att jag ville debutera 1.20 men jag har skjuitit upp den starten till nästa år- pga av en väldigt rolig anledning.
Det jag vill med den här hösten är att stärka henne på alla sätt och vis, få rutin och en säker känsla i hoppning samt utvecklas mest i dressyren. Jag har redan börjat på min plan.
I våras kunde jag inte rida ut på vanligt bett för att hon stack med mig såfort jag skulle galoppera. Det blev dragkamp och slutade med att båda var irriterade på varandra. Även i dressyren har det varit fighter, men med tack av Kicki och gramanen några gånger är det en helt annan häst.
Nu känns det som att jag verkligen kan rida henne ordentligt, harmoniskt och mjukt. Saga känns mjukare än någonsinn vilket jag tror beror på att jag verkligen har jobbat så hårt med just den här punkten i flera månader, och nu börjar det äntligen ge resultat.
På fälttävlanslägret red vi två pass dressyr och där var hon så fin. Jag kände en sån stor lättnad att veta att allt jobb faktiskt ger resultat. På uppvärmningen till dressytävlingen satt jag och skrattade för att hon var så fin. Det var den bästa belöningen jag fått.
Det jag vill efter höstterminen är slut är att hon ska vara så genomriden och stabil att vi ska kunna åka ut och starta någon dressyrtävling. För att kunna göra detta tänker jag lägga ner en stor del av allt arbete på dressyren och markarbete, träna dressyr för Kicki regelbundet och rida så noggrannt och precist som bara är möjligt.
Jag vill lägga mycket fokus på hennes trav för att få den ännu mer taktmässig, stadig och mjuk. I galoppen vill jag försöka stärka henne så att man kan variera mellan flera lägen. Att kunna gå från ökad galopp till en samlad galopp utan tjaffs eller att det tar ett helt varv. Det ska kunna gå på några få steg.
I hoppningen, som för tillfället känns underbar, vill jag hitta rutin och lugn ridning. Jag vill kunna se mer avstånd, rida lugnt och känna att hon svarar på mina hjälper utan att dra iväg. Under sommaren har jag ridit mycket markarbetsövningar vilket har gett otroligt mycket, så det är något jag absolut kommer fortsätta med.
Detta har gjort väldigt mycket för hoppningen. Hon rusar inte mot eller efter hindrena, lyssnar på mina små förhållningar och hoppar på mer styrka och teknik än på fart.
Jag rider mycket lugnare, hetsar inte upp mig mellan hindrena utan jag vågar rida mer ordentligt och satsa på bra ridning. Jag vågar lägga ner tid och ork på att verkligen rida rätt under banan.
Även avstånden har blivit mycket bättre, men jag vill jobba upp det ännu mer.
Tävlingsmässigt vill jag göra stadiga 1.10 rundor och om det känns bra gå upp på 1.15. Anledningen till varför jag skjutit upp 1.20 starten är för att jag ska rida i Sävas allsvenskalag nästa termin och då får man inte ha startat 1.20. Men det kommer bli så himla, himla kul att få rida i Sävas lag!!
Jag kommer även att byta hopptränare nu till hösten då jag känner att jag vill gå vidare och utvecklas mer. KG har tagit mig till en nivå jag inte trodde jag kunde komma till, han har hjälpt mig så otroligt mycket men tyvärr känner jag att jag inte kommer så mycket längre just nu, och vill pröva en ny tränare.
Känns det inte som någon skillnad provar jag att träna för KG igen och ser hur det känns. Men som sagt, i dagsläget ser det ut som att jag kommer byta helt. Känns sorgligt men vill man gå vidare ännu mer måste man.
I dressyren kommer jag alltså fortsätta för Kicki. Förhoppningsvis blir första träningen nästa vecka eller veckan efter.
Men viktigaste under all träning är att vi har kul tillsammans!
Godkänd!
Yes, nu är vi godkända för att få tävla fälttävlan! Vi klarade ridprovet och jag fixade det teoretiska igår :D Fick ett märke som jag ska sätta på mitt gröna kort så nu kan jag alltså tävla fälttävlan på häst, men ej ponny. Det är två separata kategorier så man tar ett fälttävlanskort på ponny och ett på häst. Men det är inte speciellt troligt att jag kommer tävla ponny mer heller.
Imorgon ska vi ha vår "tävling" här vilket betyder att vi först har dressyr, sen hoppning och sist terräng (beroende på om det hunnit torka upp lite då det har regnat jättemycket). Har inte så speciellt höga förhoppningar i dressyren utan bara att vi tar oss runt.
Bilderna är på G men det är cirka 200 bilder som ska skickas så det tar ett tag :)
/ Sabina
Saga och sin gamla ägare när de tävlade fälttävlan
Backträna-Klättring
Backträning är bra för att bygga upp styrkan i hästen rygg och bakdel. Backträna och klättra kan du göra både i skogen och ute på vanliga vägar. Jag backtränar alltid i skritt, ibland i trav, på långa tyglar för att hästen ska ha en chans att arbete med hela kroppen. Att göra halt i en uppförsbacke, vilket jag även nämner i filmen, får hästen att sätta all vikt på bakdelen, som vi vill ska arbete aktivit och vara "motorn" när hästen jobbar.
När vi klättrar i brantare backar vill jag att underlaget ska vara i grus så att hästen har en chans att ta i utan att behöva känna sig osäker på underlaget. Är det å andra sidan några mindre sluttande backar eller backar som är mer långa och sega är det okej om det är asfalt, sålänge det inte blir halt för hästen. I skogen är det perfekt att träna olika backar med olika hinder på vägen så som stenar, stockar, varierande terräng och även olika underlag. Ett pass på 50 min i skogen är jättenyttigt för hästen som hela tiden måste tänka på vart den sätter ner hovarna.
Som jag även nämner så lägger jag in klättringspass relativt ofta i Sagas träning, och det behöver inte va långa pass. Det kan räcka med 15-20 min i en rejält brant backe. Mindre för en otränad häst. Jag brukar även lägga in klättring efter vanliga ridpass, jag har en speciell backe, som består av flera backar i en, som vi går förbi påvägen hem. Det går snabbt att bara rida upp och ner en-två gånger, samtidigt som det tar på hästen.
Animal behavior
Vi är jättenöjda med resultatet, förutom en miss att vi INTE pratade engelska i filmen! Blev svenska bara för att jag snackade ju med Saga och då glömde jag helt bort att prata englska när jag skulle beskriva vad vi gjort. Jaja, det blev lika bra iallafall!
Visste du att..
Haha, Sagas släkting till höger kanske?
Nya regler för bakbensskydd
Såhär står det på Ridsportsföbundets hemsida:
Detta gäller för alla hästar tom. 7 år.
- varje skydd får väga max 200 gram
- skyddet måste täcka kotleden
- högsta höjd på insidan är 15 cm
- lägsta höjd på skyddet på utsidan är 5 cm
- insidan av skyddet måste vara slät
- rem/remmar, oelastisk/oelastiska dvs ej töjbar/töjbara, för knäppning är tillåten och ska knäppas på utsidan
Det jag undrar är om det gäller hästar som är sju eller för de som är under sju?? Saga fyller sju i år, vad gäller för henne?
Mina hopptränare genom tiden som hästägare
Till att börja med tycker jag att det är viktigt att man provar på olika tränare, och att man hittar någon/några som verkligen känns bra. Jag tycker också att det är bra att man varierar tränare, för att varje tränare har olika kunskap och de kan hjälpa dig och din häst med olika problem. Det ska kännas bra när du tränare för din tränare!
Innan jag fick Ronda har jag ridit på Farsta Ridskola, Rasaborgs Ridskola, Ågesta Ridskola och Tyresö Ryttarförening. När vi köpte Ronda började jag träna hoppning för en kille som heter Rickard Pallin. Han hade träningar på Ågesta så det var jättenära och bra för oss. Jag kunde till och med rida dit.
För Rickard tränade jag i lite över två år, och den tiden har varit väldigt viktig för min utveckling som ryttare. Det var mycket att lära som ny hästägare och just ridningen var annorlunda. Plötsligt hade man ju en häst som man skulle rida varje dag, man ville utvecklas och man vill få sin häst att utvecklas. Rickard fick lära mig "grunderna" igen och framförallt Ronda som inte kunde något alls i stort sett. Efter något år och lite mer började man se resultat och det var verkligen grymt roligt. Jag slutade dock träna för honom för ungefär ett och ett halvt år sen då jag kände att jag inte utvecklades längre och vi hittade andra tränare.
Rickard var bra på många sätt. Han förklarade bra, hade ett bra upplägg under lektion och kunde verkligen säga till en på skarpen. Men det jag tror att jag gillade mest med honom var att han hade så jäkla bra övningar som alla var roliga att göra. Det var alltid en bra stämning på träningarna och det tycker jag är viktigt. Men som sagt, till slut kände jag att det var dags att gå över till något svårare och då bytte jag. Men jag har faktiskt planer att åka på några markarbetspass för honom, just för att de var dem bästa och väldigt nyttiga!
Det här var den enda bilden jag kunde hitta på Rickard. Har tyvär inga bilder från träningar :(
Efter det började jag träna för Ted Nätterqvist, och det var verkligen en ny start i min ridning! Ted är A-tränare i hoppning och han hade träningar på Runsten. Nu har han tyvär flyttat dem till Mariefred, får se om vi kanske kommer iväg till honom nu i vår. Jag har tyvär inte tränat för honom sen vi hade Ronda men jag vill verkligen komma igång och träna för honom igen för att han är en av de bästa jag tränat för!
Ted är hård, och det tycker jag är superbra. Jag var jätterädd första gången jag skulle träna för honom, men det man måste tänka på är att en tränare vill ju aldrig varje dum mot dig utan bara hjälpa dig. Efter några träningar för honom gick det bara bättre och bättre för mig och Ronda, så det gav verkligen resultat.
Ted är rätt så tyst under träningarna och man får säga mycket själv. Efter att jag hoppat fick man alltid komma fram till honom och sen frågade han enkelt hur man tyckte det gått. Du fick analysera din ritt själv och plocka ut de fel du gjort samt varför de gjordes och hur du ska göra det bättre till nästa gång. Det tycker jag är jättebra och en sån sak som jag gör idag också.
Ronda innan en Ted-träning
Ted under en träning. Bild lånad från Björnäsgård, anläggningen i Mariefred. Jag och Ronda har varit där på Pay & Jump förut, en jättefin anläggning!
Samtidigt som jag tränade för Ted började jag träna för Marcus Westergren på Berga (Berga Naturbruksgymnasium). Gud vad jag älskade honom som tränare! Så jäkla positiv hela tiden, glad och alltid stöttande. Hans träningar var väldigt roliga och en underbar stämning. Marcus som tränare var väldigt bra på att förklara vad man gjorde för fel och han fick det att bli enkelt att lösa problemen som eventuellt dök upp.
Ett av de bästa minnerna jag har från Marcus-träningarna är när jag och Ronda hoppade 1.25 m för första gången. Det roliga var att Marcus hade satt upp ett räcke som han ville att jag skulle komma diagonalt på, och han sa att det låg på 1.15 m ungefär. Jag hade innan lektionen startat sagt att jag ville hoppa 1.15 m för första gången och då sa han visst vi fixar det i slutet av lektionen. När vi då skulle hoppa över det här räcket som jag trodde var på 1.15 m, kom vi perfekt på det och klarade det utan problem. När jag landat och var så lycklig att jag trodde jag skulle börja gråta, sa Marcus;
- Jaha, nu har du hoppat 1.25 också.
WHAT skrek jag och tittade lite bättre på hindret, DÅ upptäckte jag hur högt det faktiskt var haha :P Efter det var det inga problem för oss att hoppa banor på 1.20 :)
Vi var tvungna att sluta träna för honom för att han slutade att ha träningar på Berga och det är för långt att åka till hans anläggning, men nu verkar det som att han har börjat med träningar på Berga igen så vi ska anmäla oss snart. Längtar grymt mycket!
Marcus under en tävling
Ronda innan en träning
Januari 2009 började jag träna för en ny tränare, KG Svensson på Runsten. Efter första träningen var jag fast, han är nog den bästa jag tränat för. Han har fått min sits till hur den är idag, och han har fått mig att utvecklas så himla mycket.
Hans träningar är alltid roliga och det som är så bra med KG är att han alltid är glad och positiv. Istället för att stirra sig blind på felet så hittar han lösningar och uppmuntrar en till att prestera ännu bättre. Jag kommer aldrig sluta träna för honom, han är helt enkelt bäst!
Det som också är så bra med honom är att an hjälper och är engagerad även utanför träningarna. Jag brukar ta hjälp av honom med tävlingar och berätta mina planer så att han kan säga vad han tycker. Det har pushat och hjälpt mig mycket. Han erbjöd sig även att hjälpa oss att leta häst, och det tycker jag är jättesnällt av en tränare att ställa upp på.
Ronda innan en KG-träning
Det var lite om de hopptränarna jag haft, om ni vill kan jag berätta om mina dressyrtränare också? :P
Bett
På Ronda hade jag flera olika bett, och bytte i stort sett varje dag. Hade ett träns till varje bett, och hade även olika nosgrimmor. Jag tycker att det viktigt att byta bett ofta, om du rider på samma hela tiden tycker jag att det lätt blir att man "låser" sig fast vid samma ridning och även hästen lär sig att komma undan arbete på olika sätt. Om du varierar bett får du olika uppfattningar på både din ridning och jag tycker att du kan rida hästen på olika sätt beroende på vilket bett du har.
I och med att Rondas bett är på tok för små för Saga så är jag i stort behov av nya bett. Bett är alltså det som står högst upp på min priolista för utrustning just nu. Och träns? Ni vet ÖB tränset jag köpte förut? Mamma köpte ett till eftersom att det är perfekt att ha hemma och det kostade löjligt lite. Flera träns får införskaffas med tiden, tills dess får man helt enkelt stå ut med att byta bett mellan tränsen.
De bett jag är mest intresserade av just nu tänkte jag skriva lite om. Har ni bettet eller har testat det får ni väldigt gärna kommenterar och skriva vad ni tyckte och liknande. Det handlar ändå om jäkligt mycket pengar för ett bett så jag vill verkligen vara säker på att det här är något jag vill testa innan jag spenderar min lön på det :)
Beskrivning: Dynamic RS-betten är ergonimiskt utformade för att ligga helt perfekt i hästens mun. Mjukt och jämnt tryck läggs över hela tungan, vilket uppmuntrar hästen att tugga på bettet. Liksom hos KK-Ultra betten är mittdelen vriden i en 45° vinkel, detta innebär att bettet inte åstadkommer något tryck på hästens gom.
Bettet är i ett material som är helt nickelfritt- aurigan! Det innehåller 85% koppar, 4% silizium och resten zink. Kopparen gör att bettet får samma färg som mässing. Bettringarna är i rostfritt stål.
Varför är jag intresserad av bettet? Jag har hört väldigt mycket positivt om det från kompisar och läst bra kommentarer om det. De står också:
"Genom att utnyttja tungans finkänsliga områden bätttre får hästen mer exakta instruktioner via tygeln."
Jag tror att det kan passa Saga som ibland kan bli hängande i handen, och som behöver bli lite mer lyhörd. På ett vanligt tredelat går det inte att rida ut och t.ex. galoppera, inte i dagsläget. Jag vill kunna använda mig av så små hjälper som möjligt, som är mitt stora mål. Det här bettet är lite, lite skparpare än ett vanligt tredelat, så om jag kan börja rida ut på det här är det en bra början, tills jag i slutändan kan rida ut på ett vanligt tredelat.
Beskrivning: Ergonomiskt utformat pelham vilket ger ett jämt tryck på både tunga och laner. Främjar att hästen tuggar på bettet och tar ett jämt stöd. Material: Aurigan med rostfria ringar.
Varför är jag intresserad av bettet? Som jag skrev i ett inlägg tidigare så har jag ett från Hööks nu. Jag både rider ut och hoppar på pelham, och jag tycker att hon går väldigt bra på det. Jag kan använda små hjälper, och hon trivs mycket bra på det. Eftersom att Sprengerbetten ska ligga extra bra i hästens mun vill jag därför testa detta och seom det gör någon ännu större skillnad.
Beskrivning: Nytt bett med en rullande rörlig del i mittdelen på bettet. Den rörliga delen är assymetrisk. Den unika rullen ger en mjuk stimulans till tungan, vilket får hästen att tugga. Det stimulerar salivavsöndringen. Hästen får lätt att acceptera bettet och blir harmonisk och avspänd i käken. I aurigan med rostfria bettringar.
Varför är jag intresserad av bettet? Som jag sagt tidigare: Saga har tendenser att bli stum i munnen och ta bettet. Med detta bett ska hästen reagera positivt och lättare bli mjuka samt acceptera och lyssna på ryttarens hand. Saga behöver bli lite mer känslig och uppmärksam, därför tror jag att det här bettet skulle passa på henne.
Beskrivning: Mjukt bett i Polyuretan och rostfria ringar. Viktigt med rätt längd och välskötta tänder då betet är mjukt och kan bli skavt.
Varför är jag intresserad av bettet? När jag ville få Ronda i en längre, lägre form tyckte jag att Novabettet fungerade väldigt bra. Hästen liksom suger tag i bettet och det är lätt att få ett ärligt svar. Och sen tycker jag att även fast du kan ha den lång och låg så bär den fortfarande upp sig själv. Den effekten fick jag på Ronda, och min tanke är att Saga behöver några/någon dag i veckan ha pass där hon går i en längre och lägre form för att stretcha ut ryggmuskeln och verkligen jobba med hela kroppen. Då tror jag att Novabettet kommer att passa bra. Sen kanske vid longering också.
Detta är några av de betten som jag är intresserade av, men dessa är de jag satsar främst på. Självklart är det viktigt att komma ihåg att det är hästens utbildningsnivå och ryttarens erfarenhet som bestämmer hur hästen ska gå, och att ett bett aldrig kommer kunna göra hela jobbet. Men ett bett ligger ändå i hästens mun och därför är det viktigt att det passar och att hästen trivs med det.
När jag köper någon av betten kommer jag efter att ha använt dem skriva och berätta vad jag tykte om dem.
Glöm inte när ni köper bett att storleken alltid är det viktigaste!
Benstrukturer i och fakta om hoven
Denna bild är lånad från AlltOmHästar
En bra bild på hur hästens benstruktur i hoven ser ut. Jag tänkte ha en liten "serie" där jag tar upp hästens muskler, skelett och anatomi. Tror ni det skulle vara intressat? :)
1. Skenben
2. Kotben
3. Frambenets långa tåsträckare
4. Kronben
5. Hovben
6. Hornväggen
7. Hornsula
8. Ligament
9. Elastiska putan
10. Strålben
11. Nedre gaffelbenet
12. Djupa bojsenan
13. Kotsenben
14. Ytliga böjsenan
15. Gaffelbenet
Såhär ser hovbenets läge ut i en frisk hov. Bild lånad från Hovvårdsförbundets hemsida.
Kan dra några exempel från AlltOmHästars hemsida:
" När hästen sätter ner sin hov i marken och belastar den så tas stöten och hästens vikt först upp av strålen och den elastiska putan. Elastiska putan belastas dels uppifrån genom att hovben, kronben och strålben trycks bakåt- nedåt tillsammans med den djupa böjsenan, samtidigt som det här sker så utsätts elastiska putan för ett mottryck underifrån av strålen som pressas mot marken. "
" Man uppskattar att ca 70% av all stötdämpning hos hästen sker i hoven. "
" Hästens hov kallas ibland för hästens extra hjärta detta är inte helt fel eftersom den ”pumpande” rörelsen som sker i elastiska putan (se ovan) behövs för att pumpa upp blodet från hoven tillbaka till hjärtat. Den här ”pumpande” rörelsen och också viktig för ämnesomsättningen i hoven, utan den skulle hovarna bli spröda och få sämre motståndskraft. "
En hov underifrån
Vi vet alla hur otroligt viktigt det är med bra hovar, så ta hand om dem. Hästens hovar kan jämföras med våra fötter, alltså bär de upp hela hästens kropp och tyngd. Det är hovarna och hästens ben (skelett) som tar imot all tryck vid ridning så det är viktigt att dessa delar på hästen verkligen sköts om på rätt sätt. Att börja med att ha en bra hovslagare som kommer var 6-8 vecka borde vara en självklarhet.
Sköt om din hästs ben, leder, hovar och skelett. Tänk att det på ett sätt är grunden till din hästs förmåga att röra sig och utföra de rörelser/övningar du ber den om. Utan en väl fungerande kropp kan inte hästen jobba eller prestera.
Sagas hovar efter en smörjning.
Häst med hålvägg, bil lånad från Bukefalos.
En hov som inte är bra skött.
Ännu en dåligt sköt hov.
Såhär ska en frisk hov se ut:
För att läsa mer om hoven rekommenderar jag starkt att gå in på Hovvårdsförbundets hemsida och AlltOmHästar. Jag lärde mig väldigt nyttig fakta som alla har användning av.
Kolik
Iallafall: Kolik.
Första och enda gången Ronda hade kolik var under sommarbetet -08. Jag hade tur som lyckades vara där samtidigt som hon fick det, eftersom att hon gick ute dygnet runt så kunde det ju lika gärna ha inträffat när jag inte var där ( vilket det i och för sig alltid kan göra när som helst men jag hade verkligen tur). Det jag märkte först var att hon var ovanligt irriterad, stog och viftade på svansen och stampade. Därefter började hon titta och sparka mot magen, och då fattade jag att nu är det något. När hon sedan några sekunder senare var på väg att lägga sig ner var det bara att få upp henne på fötter och börja gå. Att magen var helt tyst stärkte mina misstankar om kolik.
Detta är alltså några av tecken som kan uppstå vid kolik.
När du misstänker att din häst har kolik är det viktigt att du börjar gå direkt med den, och den får absolut inte lägga sig ner.
Du ska gå tills hästen bajsar, alternativ börjar låta i magen igen.
Och ja, det får ta så lång det tar!
Ring veterinären, men är inte läget akut så brukar de inte komma ut.
Det veterinären kommer att säga är det jag skrev över, men om den skulle bli värre så ring igen till veterinären och be dem komma ut. De kan också be om att få veta vissa uppgifter, så som:
- Hur är hästens puls?
- Temperatur. Försök att tempa din häst varje dag eller minst några dagar i veckan för att veta vad den normalt har. Då märker du lätt när något är fel.
- Har hästen haft kolik tidigare? Är det ett problem som återkommer?
- Tarmljud? Det ska låta mycket i en hästs mage, gör det inte det är det stor risk för kolik.
- Avföring. Hur är konsistensen och när bajsade den senast?
Veterinär ger endast kramplösande om hästens tillstånd döms till att vara akut, annars kan man inte göra mer än att gå med den.
När hästen förhoppningsvis bajsar är det okej att gå in med den i stallet.
Det bästa är om du har tillgång till en stor box, t.ex. en fölbox så att hästen har mycket plats att röra sig på och lägga sig ner om tillståndet eventuellt skulle bli värre när du inte är där.
Hästen ska inte ha någon mat alls, absolut inte!
Det är bra om den har vatten men det bästa är om du kan ge vattnet lite ljummet och inte helt kallt.
Stanna kvar någon/några timmar efter du ställt in hästen och håll koll.
Verkar läget OK kan du gå hem, och be stallägaren eller den som har öppningen att kolla extra på hästen.
Om du har möjlighet så åk gärna till stallet på natten för att se hur det är.
Jag har kopierat lite från Agrias hemsida där de skriver om kolik.
Symtom:
- nedsatt aptit eller helt upphörd foderlust
- nedsatt allmäntillstånd
- oro
- skrapar med hovarna
- tittar mot buken
- sparkar mot buken
- förändrade eller upphörda tarmljud
- rullar sig och skakar inte av sig när den rest sig upp
- kastar sig omkull
- upprepade urineringsförsök
- svettas
- ökad puls
- ökad andningsfrekvens
- upphörd avföring
- diarré
- feber
Orsak till kolik:
Kolik kan ha många olika orsaker. En av de vanligaste orsakerna till kolik är att hästen drabbas av förstoppning i samband med snabba foderbyten och/eller minskad motion, exempelvis när boxvila ordineras av annan orsak. Gaskolik är också vanligt och uppkommer oftast då hästen fått i sig något olämpligt, t.ex. dåligt foder.
Andra orsaker till kolik är inflammation i tunntarmen, tumörer som orsakar stopp i tarmen, parasitskador, fellägen på tarmen, till exempel omvridningar, eller inklämning av tarm i navelbråck eller pungbråck.
Även smärtor från andra organ i buken kallas kolik. Till exempel smärtor från livmodern eller urinvägarna..
Saga precis efter koliken.
Att tänka på för att förebygga kolik:
- Kontrollera hästens tänder
- Avmaska hästen rätt
- Vänj hästen sakta vid nya foder
- Utfodra hästen på bestämda tider vid minst 3-4 tillfällen per dygn
- Vänj hästen vid det färska gräset innan du släpper den på bete
- Blöt upp foder som sväller mycket och snabbt vid kontakt med vätska
- Minska kraftfodergivan enligt råd av veterinär om du ställer av hästen helt
- Ge hästen fri tillgång till vatten dygnet runt
- Motionera hästen ordentligt varje dag
- Se till att hästen får röra på sig så mycket det går.
Efter ett kolikanfall:
- Ge bara vatten de första 12-24 timmarna efter kolikanfallet, inget foder, om inte den behandlande veterinären ordinerar något annat.
- Dagarna efter räcker det med hö, ge små doser 5-7 ggr/dag
- Var försiktig med kraftfoder
- Ändra på det du tror ha orsakat koliken
- Se över motion och foderstat
- Har du fått råd från veterinären, följ dem!
- Har din häst haft kolik ofta under tiden du haft den, gör en utredning på en klinik!
Saga hade kolik för någon vecka sen, som tur var gick allt bra! Mer om det kan ni läsa här. (Bilden har ingen koppling med henns kolik)
Detta är mina erfarenheter och kunskap om kolik.
Vad kan ni som jag inte tagit upp, och har ni några speciella tips som ni burkar använda på kolikhästar?
Embryotransfer?
Jag börjar med att förklara vad som händer i korthet. Ett ägg som befruktats (ett embryo) flyttas från ett givarsto där befruktningen skett till ett mottagarsto, även kallad för surrogatsto.
Själva grejen med ET är att du kan ha ett sto som du tävlar fast du samtidigt kan avla på henne eftersom att du flyttar över det befruktade embryot till ett surrogatsto. Ett sto får ett föl per år normalt, men om du använder ET kan hon få mellan 10-15 föl- per år. Fast det är inte tävlingsstoet som föder eller tar hand om det. Ett bra tävlingssto måste normalt avsluta sin tävlingskarriär och sedan bli avelssto på heltid, nu behövs det inte. Detta gör att det kan bli lättare att få fram "den perfekta tävlingshästen", eftersom att det är större chans att få bra föl när ett bra sto är betäckt med en bra hingst och det är möjligt att göra det flera gånger per år med ET.
Jag vet faktiskt inte vad jag ska tycka om den här frågan. Vissa menar att det här bara är ett steg ifrån kloning, och jag kan hålla med. Jag tycker att ett föl ska födas "naturilgt", dvs att det ska födas av sin riktiga mamma. Jag förstår att det kan innebära ett stort genombrott för chansen till bra hästar men hela tanken är för mig lite för absurd.
Här är några hästar som har kommit till genom ET:
Edwina Alexanders Itot du Chateau
Crown Z
Malin Baryard Johnssons Butterfly Flip fick 2006 ett embryoföl med Cardento som pappa, Flip´s Little Sparrow
Harley VDL
Vad tycker ni om ET-metoden? För, imot eller kan ni helt enkelt precis som mig inte bestämma er? Hade ni hört talas om ET innan?
Manen på rätt sida?
Detta är något man märker jättetydligt när man rider, för att så fort man byter till höger varv går allt mycket lättare. Det är nästan som två helt olika hästar!
Iallafall, när jag berättade det för Kicki så sa hon att hon såg det, bland annat för att Sagas man ligger på vänster sida med den anledningen att hon är starkare i höger och därför lyfter över den till vänster.
Nu är ju det här såklart inte helt sant och Kicki sa det lite halvt om halvt på skämt men det är endå en rolig tanke.
Hur är det för era hästar? Ligger manen på den sidan som ni uppfattar vara svagast? Eller tror ni överhuvudtaget på att det här kan stämma?
Under lastträningen för några veckor sedan, som ni ser så är alltså hennes starka sida höger, enligt "mantricket"
Angående alla anonyma kommentarer
Jag vill innan jag börjar skriva säga att detta inlägg är inte på något sätt riktat till mina läsare då detta aldrig har hänt mig i min blogg och ingen av de som läser den här bloggen heller har kommenterat på det sättet.
Detta är alltså absolut inte kritik till mina läsare!
Jag klurade riktigt länge på hur jag skulle öppna inlägget, vad inledningen skulle vara. Kom inte på något bra alls så jag improviserar helt enkelt.
Under en längre tid nu har det på flera bloggar dykt upp många anonyma kommentarer som kritiserar bloggägarens t.ex. ridning och hand om hästar. På de bloggarna som de uppkommit på vet jag att ryttarna rider väldigt bra och är grymt bra på hästar. Så när jag går in på dessa bloggar (de är bland de få bloggarna jag läser varje dag) och får se inlägg där de förklarar att de inte har lust att blogga längre pga alla anonyma kommentarer som de får så fort de lägger upp en film eller skriver resultat från träning/tävling får jag lust att skriva något rikigt hemskt till dem som kommenterat. Men tack och lov är jag ingen person som måste ge tillbaka. Folk måste lära sig att ta konsekvenserna av sitt beteende.
Jag blir så otroligt ledsen och besviken på de personer som ens har samvete att göra såhär. Vad exakt är det ni vill få ut av det? Har ni något behov att förstöra för andra? Vissa av de här bloggarna har funderat på att lägga ner allt som har med bloggen att göra, och så borde det verkligen inte vara! Tro mig, Sverige förlorar många bra inspirationskällor om hästbloggarna skulle lägga ner helt.
Det är rent ut sagt sorligt att ni ens gör det. Riktigt sorligt. Och jag hoppas att ni någon gång kan förstå hur sårad man faktiskt blir när man är tvungen att läsa sånt ni skriver, både vi andra läsare men såklart de som äger bloggarna. Ni förtjänar inte att få läsa eller ens gå in på bloggar om det ända ni ska göra är att förstöra för andra.
Anledningen till varför jag tog upp det på min blogg är för att alla de andra hästbloggarna som finns är så himla bra och jag har pratat med de flesta, och alla är jättetrevliga. Nej jag känner inte alla, men den uppfattningen jag har fått av dem är att de alla är riktigt bra på att driva sin hästblogg och de rider alla väldigt bra. Jag ser dem inte som mina konkurenter och jag vill inte att någon av de ska bli nedtryckta av männiksor som sen inte ens vågar stå för vad de säger.
En en gång vill jag förtydliga; Detta är absolut inte på något sätt riktat till någon av mina läsare, och detta har aldrig hänt på min blogg.
Så, det var allt för mig :) Nu tycker jag att vi fortsätter UTAN alla människor som inte har något liv utan ska sabotera för andra!
Jag vill också säga ett grymt stort TACK till alla mina läsare. Ni har aldrig sagt ett elakt ord till mig utan jag får bara höra snälla saker av er. Ni gör den här bloggen fungerande, och ni har höjt mitt självförtroende väldigt mycket. Blir verkligen alltid glad av att gå in på bloggen och läsa vad ni skrivit.
Ha det så himla bra!
/ Sabina
Hiss och Diss
* Boj- Snygga trailer helt enkelt. Bra med både sadelkammare och garderob, då kan man hålla reda på sina kläder också.
* JW- Har hittat ett superfint schabrak på Lyckås från JW som jag bara måste ha. Vi skyller på att min schabrak samling faktiskt inte är så stor nu när Säva har fått jättemånga!
* Böcker med övningar- Kan säga att man lär sig ritkigt mycket av böcker. Jag tipsar starkt att man tar en sväng till biblioteket och lånar med sig några böcker hem och bläddrar igenom. Man hittar alltid något intressant.
* Minusgrader- Snart kommer hästarnas vattenhinkar att vara helt frysta på morgonen, inte roligt alls.
* Galna bilister- Ibland känns det som att bilar och bussar ökar med flit så fort de ser ryttare och häst. Varför? Kan de inte vara snälla som andra och sakta ner istället?
* Copycat Hööks- Jag gillar Hööks, men inte deras kopierade saker. Det blir för mycket och för tydligt till slut tyvär.
* Leriga och nertrampade hagar- Hagarna blir hemska när regnar och inte fryser på, det är rena lerbadet. Hästarnas ben ser ut som jag vet inte vad när de kommer in. Vi funderar på att grusa vid ingångarna och en bit ut i hagarna, hoppas att gruset kommer snarast!
